Jag var redan hundrädd och försökt komma över det. Det hänger ofta mest på ägarna eller sitter i mitt eget huvud. Jag vet det. Och ogillar inte hundar. Min rädsla har gjort mig ointresserad av hundar men jag ogillar inte djur. Det finns många djur som ger mig panik. Hundar, silverfiskar ja ni fattar. Rädsla. Inte ogillande. Och ofta ligger det ju hos mig. Jag är inte dum. Fobi är irrationellt.

Men så läser jag i HD:s nyhetsbrev att en hund bitit en tvååring i huvudet. Det krävdes fyra män att få bort hunden. En annan som blev attackerad behövde operationer. Jag läser att länsstyrelsen satte rekordmånga krav i Skåne på munkorgar mm.

Häromhelgen i en park i Berlin var det ingen hund som ville hälsa, drog eller ens tog notis om en. Det var så skönt. Alla var nöjda. Win-win.

Här hemma får jag dra täcket över huvudet eller gå in på Blocket och se om det säljs nån sten att bo under.